Såhär ser livet ut just nu, barnen är det viktigaste. Tryggheten för dem. Försöka dämpa våra rädslor så gott det går, vara tillsammans. Stora festligheter känns väldigt väldigt långt borta och jag hoppas så att det finns en förståelse i det. Det finns inte en chans att vi skulle vilja åka bort och lämna den andra kvar ensam med oron och rädslan. Tillsammans är vi starka och hela.
lördag 13 september 2014
Sömnlöst
Ligger med litens varma, snabba andetag mot min hals. Han har just somnat om. Vaknade vid 01 då tyckte Ola han var lite ryckig. Vi kollade temp, 37,1, men min magkänsla sa ge alvedon ändå. För tryggheten lite. 03 kallade Ola igen och vi bytte, då hade Tage somnat och vaknat om vartannat på Olas bröst. Sovit oroligt. Tage var pigg så han och jag gick upp, satte på tvn. Pigg och glad grejade han med sina saker. Efter en timme kollade jag tempen igen, 38,6! Med alvedon i kroppen. Tänk om vi inte gett alvedon, hade den varit högre då? Var det därför han var orolig i kroppen? Efter lite välling så somnade han om 04.15. Och nu ligger jag här, med Tage på min arm, rädd och orolig. Vill inte somna. Planerar i mitt huvud vem som kan ta Tyra om vi måste åka in. Fan, vi måste ju hinna med vår att-göra lista innan torsdag när vi har visning på huset osv osv...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
God morgon lilla familjen! Läst igenom dina tankar. Hoppas att febern har släppt och att det lugnat ner sig. Skickar kramar till er alla från faster W
SvaraRaderaFina vänner, känner igen mig era tankar. Jag hoppas att febern lägger sig och håller sig väck. Tänk så viktig magkänslan är. Stora kramar
SvaraRadera❤️❤️❤️
SvaraRaderaInga nyheter sedan i lördags, hoppas det betyder att febern släppte och ni fick stanna hemma och styla färdigt huset. Håller stora tummarna inför visningen, bilderna är ju jättefina (bra retuschering av dammråttorna helt klart :-) !). Mycket att fixa för er närmsta tiden, men försök blicka framåt mot nya boendet också, enklare, lugnare, rätt fokus i livet för er. Och tänk aldrig att ni gör oss andra besvikna när ni inte kan komma hemifrån och vara med ... riktiga vänner behöver man inte förklara för, eller hur? Det är de som kommer kånkande på fikakorgen eller grillkorvspaketet och slår sig ner i er trädgård! Många kramar till er, hoppas det dyker upp en supermångmiljonär nu som bara måååste köpa huset. Puss
SvaraRadera