En vecka på Ronald McDonalds hus i Lund

Vi laddar inför imorgon. Sista dagen som Tage kan mumsa på rån eller leverpastejmacka. Eller pasta.. Känns lite tråkigt men självklart är det värt det om det kan hjälpa honom i hans sjukdom. Men ändå- ingen glass till sommaren, ingen tårta på 1- årsdagen. Vi kommer säkert lära oss en massa nya och bra saker att byta ut allt detta mot, men ändå...

Känns också läskigt för tydligen kan detkomma  lite fler anfall under omställningen. Usch, känns som om vi kommer sova mycket lite. Men vi är ju nära sjukhuset. Det blir mycket provtagningar också, för att se så att Tage har bra värden. Ja, lite nervöst är det. 

Solo är lämnad till bästa kollegan och vännen Helen. Han har det sååååå bra där. Där har han t o m lärt sig "död hund"! Han blev så glad så glad när han såg Helen när jag lämnade honom idag. Aaaww ❤️