fredag 5 februari 2016

Bara gör

Tages Dravets-syster ligger i respirator efter kraftiga anfall. Det känns som om det är oss det händer. Det är fruktansvärt. Just nu känner jag förmodligen samma sak som våra nära och kära känner när det är Tage som ligger på sjukhus. Maktlöshet. Att vilja hjälpa och lindra. Ni säger "säg till om vi kan göra något". Men det gör man inte. Man säger inte till. Vill inte be om hjälp, så otroligt dumt. Vi vill klara oss själva. Ännu dummare. Varför det känns dumt är ett helt annat inlägg. Försök att gå till er själva. Hur ofta ber ni om hjälp?

 Jag vill ge ett tips. Bara gör. Säg inte att vi ska säga till om vi behöver något. Vad som helst. Det känns dumt att göra. Det enda jag vill säga till nära och kära som har någon som har det tufft i sin närhet - bara gör. Handla en matkasse och sätt vid dörren. Köp en påse lördagsgodis till syskonen. Se syskonen. Extra mycket när deras syskon är sjukt. Det blir otroligt mycket fokus på det sjuka syskonet. Framförallt från föräldrarna. Det första syskonen får höra när någon kommer och hälsar på är: "hur är det med Tage?" Alltid. Och det är såklart i all välmening man frågar! Såklart! Fortsätt fråga, men fråga först hur det är med det friska syskonet. Se och bekräfta det först. 
En välbehövlig grej är att lämna mat på sjukhuset. Bara lämna det i receptionen (ofta försöker man sova eller ta igen sig så mycket man kan). Men, är det på bättringsvägen vill man inget annat än ha lite nytt sällskap. Kanske få gå ifrån en stund och ta en dusch eller vad som helst. Bara gör. Fråga inte vad vi behöver. 

Ni är fantastiska alla ni som finns vid vår sida. Uppskattar er så mycket. 
All kärlek. 




2 kommentarer:

  1. Så bra! Så får det bli. Jag tänker ibland att ni vill vara ifred, är trötta, rädda för baciller. Men det är ju bättre att ni får säga nej om jag frågar en gång för mycket. Kanske kan vi snart få till den där vuxenfikan eller vad ni nu ville? En liten paus där ni får vara bara du och Ola en stund. Jag passar barn och hund och ni ... ja börja ni fundera på vad som hade varit mysigt. Som sagt vad som helst utom hanky-panky på ovanvåningen :-D

    SvaraRadera
  2. Du e så otroligt duktig på att skriva jag blir så rörd var gång jag läser det du skriver. KÄNNER SÅ MYCKE M DEJ glöm aldrig det. Thomas tycker du ska bli författare skriva en bok.... Glöm inte det underbara Sara!❤️❤️❤️Och krama din Ola mannen i ditt liv! Puss

    SvaraRadera