Utskriven Tage. Ganska pigg men är förkyld och lite febril fortfarande. Att hamna på en annan avdelning i brist på plats p sin vanliga, är ungen hit. Det är så tryggt att vara med dem man känner. Som känner Tage. Läkare som vet Tages historia. Tar mycket kraft och energi att försöka förklara och berätta för läkare som egentligen vara tittar på infektionsbiten. Men epilepsin är sammansvetsad med den ju.
Nu är allt som det ska igen i alla fall, förutom att storloppan åker till pappan sin idag. Så blir jag halv igen. Också en sorg. Tiden försvinner. Hon är så stor nu ju. Önskar jag kunde stanna tiden litegrann. Så kan Tyra få vara bara fyra år ett tag till.
Igår, när vi var på busfabriken :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar