onsdag 22 augusti 2012

Omtanke

Mitt liv, eller i alla fall tacksamheten till livet, har förändrats oerhört. Jag har nog alltid varit tacksam, men jag har märkt att jag värdesätter annorlunda. Jag blir rörd och tacksam över människor i min närhet som visar mig omsorg, vänskap och kärlek. Jag är så lycklig över att ha så fina människor omkring mig.  Jag blir så rörd över små fina sms eller kommentarer här som visar omtanke och kärlek. Tack för att jag får finnas i era tankar.


Här är far och Ville bara en tid efter vi fått veta att far var svårt sjuk. 

Kärlek till er alla

4 kommentarer:

  1. Här tas inte bort nåt! Vi är så glada för allt du vill dela med oss. Njuter varje dag av bilderna på storebror och hans familj. Kram faster Wiveca

    SvaraRadera
  2. Sara,
    Jag haller med faster Wiveca! Detta ar din 'tanke bok' (blog)dar du kan skriva vad du vill - du delar anda bara med dej till inbjudna "vippar".

    Vi glommer att vara tacksamma over att vi ar friska och vad vi har, men det ar manskligt! Och for varje liv som slacks tands ett nytt.
    Innan min far dog tankte jag sallan eller aldrig pa doden, men numera tanker jag pa 'det' dagligen, och det har lart mej: "att leva ar att do lite grand varje dag"
    Tack for fotot av 'far och Ville'.
    Kram tant Lena

    SvaraRadera
  3. Ja du har helt rätt. Klokt. Kram på dig!

    SvaraRadera