Så kom han. Efter ett hittills anfallsfritt 2015 så kom herr Dravet i samband med feber inatt. Men efter en liten stund, någon minut bara, hade anfallet slutat! Vi gav stesolid ändå. Med tanke på att nästan alla anfall slutat på IVA känns det tryggast att ta det säkra före det osäkra. Tog temp. 38,9. Gav alvedon och Ipren. Sen låg Tage och frossade ett tag. Ambulansen kom. Då var Tage "med". Blev arg när de skulle sätta på situationsmätaren. Skönt. Efter en stund tittade Tage t o m upp med sin sömniga, lite groggy i blicken och sa ett lågt "hej" till ambulanspersonalen. En lättnad. Vi valde att stanna hemma. Hade fler anfall kommit hade vi åkt in. Tyra vaknade i allt ståhej men var superduktig och satt med och tittade och lyssnade. Efter ambulansen åkt iväg fick de två yngsta var sin välling och somnade gott.
Klockan 07 vaknade huset och det blev dags att skicka i äg den äldsta till skolan och Tyra till dagis. Det är en lite konstig och overklig känsla att vardagslivet måste fortgå trots en jobbig natt. På ett sätt ändå skönt. Då måste man liksom ta sig i kragen. Framförallt för Ebba och Tyras skull.
Det är väldigt skönt att vi har flyttat. Känns inte lika isolerat på något vis här. Känns samtidigt ledsamt att vi nu har fått uppleva anfall i huset.
Ta hand om varann.
Häromdagen.
Lilla gubben !! ❤️😘 jag hör det där hej som han sa till Ambulanspersonalen ! Kram hörs ❤️
SvaraRaderaVi tänker på er! Ni är våra hjältar alla fem! Kram Åsa
SvaraRaderaHoppas lilleman mår bättre idag och att ni känner alla tankar och kramar från oss. Ni är bäst! <3
SvaraRadera